Digital lägenhetspärm

Lägenhetspärm

Innehåll

Välkommen till Myggdansvägen!
Syftet med lägenhetspärmen
Rättigheter och skyldigheter som andelsägare/medlem i bostadsrättsföreningen
Uthyrning av bostadsrätten i andra hand
Vem ansvarar för vad – medlem/förening/vicevärd samt Underhåll ytterdörr - instruktion till medlem
Blockchefernas ansvar
Längornas ansvarsområden
Karta över området med lägenhetsnummer
Värmesystem - information och instruktion för underhåll
Tvättstugor/sophantering/städjour – varje medlems ansvar
Parkering, garage, laddplatser/Trafiksäkerhet i området/Snöröjning och sand
Försäkringar/Kallvind/Brandsäkerhet/Avstängning av vatten
Kabel-tv och bredband/Föreningens samlingslokal/Föreningens snickarverkstad, mangelrum och förråd/Gemensam utrustning/Förråd och cykelbodar inkl. karta
Den egna lägenhetens utrustning
Besiktning/I samband med försäljning/Ansökan om inträde i eller utträde ur föreningen inkl. blankett
Ombyggnationer och reparationer i den egna lägenheten samt Tillbyggnad och ändringar
Årsmöte – hur funkar det?
Föreningens stadgar
Aktuell styrelse

1. Välkommen till Myggdansvägen!

Vi tror oss kunna påstå, att vi som bor på Myggdansvägen trivs mycket bra i området och med varandra, och vi hoppas att Du/Ni ska göra detsamma.

En bostadsrättsförening är inte en hyresbostad, utan förutsätter att medlemmarna är aktiva, engagerar sig i och påverkar hur föreningen ska fungera, allt i syfte att få en god boendemiljö.

När vi hjälps åt med saker som behöver göras i området kan vi både hålla nere kostnaderna och få en gemenskap mellan medlemmarna.

Inom bostadsrättsföreningen Sörby har vi en sedan länge etablerad arbetsfördelning mellan medlemmarna. Föreningen är indelad i de olika längorna; 1, 3, 4, 5, 8 och 9. Varje länga har årligen en ”chef” som går under namnet ”blockchef” enligt ett rullande schema. Blockchefen ser till att längans arbetsuppgifter blir utförda enligt checklista eller vicevärds anvisningar. Som nyinflyttad rekommenderas Du att ta kontakt med årets blockchef i längan (och vicevärd eller någon styrelsemedlem) för att få den information Du som ny medlem i föreningen kan behöva.

Namnen på årets blockchefer och checklistan med arbetsuppgifter hittar du på Flik 6. Namnen på de som ingår i den aktuella styrelsen hittar du på Flik 19.

Varje medlem har också ansvar för att under en vecka, två gånger/år, städa i utrymmena vid tvättstugorna inkl. källartrapporna. Vintertid ingår dessutom att hålla trapporna och ytan utanför återvinningsrummet fria från snö och is. Detta kallas städjour och listor med vilken vecka vilken lägenhet har städansvaret anslås i tvättstugorna och läggs i brevlådan hos varje medlem för att sättas in i lägenhetspärmen på Flik 10.

(Kom ihåg att sätta in de nya papper du får varje år på rätt flik i denna lägenhetspärm så vet du var du kan hitta informationen när du behöver den och så underlättar du också för nästa medlem om du flyttar ifrån din bostad)

Styrelsen kommer att uppdatera den digitala lägenhetspärmen kontinuerligt.

För föreningen viktiga beslut fattas på årsmötet som äger rum på våren. Då har alla medlemmar chans att påverka arbetet i föreningen så missa inte att delta i det mötet. Du kan också lämna in en motion till årsmötet om du önskar påverka. Utan aktiva medlemmar, ingen förening. Du kan läsa lite mer om årsmötet på Flik 17 och i stadgarna Flik 18.

/Styrelsen

2. Syftet med lägenhetspärmen

Syftet med den här pärmen är att varje lägenhetsinnehavare/medlem själv snabbt ska kunna få reda på saker som man undrar över kring att bo här i Brf Sörby. Stadgarna beskriver rättigheter och skyldigheter som medlem och är viktiga att sätta sig in i. Du hittar dessa på Flik 18. Stadgarna svarar på många men inte alla frågor. Denna pärm förklarar därför det mer praktiska kring boendet, t.ex. vilket sorts underhåll du som medlem själv förväntas genomföra avseende ditt boende och hur vi delar på ansvaret för att hålla fint på området, för att det ska blir så lätt som möjligt för alla.

Pärmen hör till lägenheten, och ska också fungera som en presentation av området, vad som förväntas av en medlem i föreningen och vad medlemmen kan förvänta sig när man köper en bostad här på Myggdansvägen. Därför ska pärmen visas för intresserade vid en ev. överlåtelse. Många saker man undrar över kan man få svar på här.

Pärmen avlastar också vicevärdarnas arbete eftersom föreningen inte har anställda utan enbart består av ideellt arbetande medlemmar.

Alla papper Du får av föreningen sätter du in i denna pärm under rätt flik så att den hela tiden hålls aktuell. Styrelsen ansvarar för att uppdatera den digitala lägenhetspärmen med uppdaterad information.

3. Rättigheter och skyldigheter som andelsägare/medlem i bostadsrättsföreningen

Som bostadsrättsägare äger man en andel i en ekonomisk förening. Till den ägda andelen är knutet att bo i en viss lägenhet, ”din lägenhet”. Man kan alltså säga att alla vi tillsammans gemensamt äger ett ”företag”. Det ligger i allas intresse att ”företagets” ekonomi är så bra som möjligt och sköts på bästa sätt.

Föreningen måste ha en styrelse för att vara en förening och styrelsemedlemmarna måste komma ur föreningen. I annat fall upplöses föreningen (”företaget”) vilket kan innebära att andelen blir värdelös. Därför är det ytterst viktigt att föreningen har engagerade medlemmar och att tillräckligt många kan tänka sig att engagera sig i styrelsearbetet. Så är Du intresserad se till att höra av dig till styrelsen eller valberedningen inför årsmötet för en chans att bli invald i styrelsen!

Rättigheter och skyldigheter som andelsägare/medlem framgår av föreningens stadgar som finns på Flik 17.

Skillnader bostadsrätt vs hyresboende

Man har mer att säga till om i boendet än i hyresrätt, inte bara gällande den egna lägenheten utan också gemensamma frågor.
Man har mer eget ansvar för boendet än i hyresrätt, inte bara gällande den egna lägenheten utan också gemensamma frågor.
Det finns ingen anställd fastighetsskötare i området, de boende måste därför tillsammans hjälpas åt med sådana sysslor.
Man har som medlem i föreningen ansvar för att engagera sig i boendet, och gärna i styrelsearbetet på sikt.

Skillnader bostadsrätt vs villa

Man kan få mer hjälp med vissa praktiska frågor än som villaägare och man behöver inte köpa in all utrustning man kan behöva själv.
Man har som medlem i föreningen ansvar för att engagera sig i boendet, och gärna i styrelsearbetet på sikt.

4. Uthyrning av bostadsrätten i andra hand

Om bostadsrättsinnehavaren (d.v.s. den/de som står som ägare till bostadsrätten enligt lägenhetsförteckningen) vill eller behöver hyra ut sin bostadsrätt i andra hand gäller följande:

Det ska finnas ”beaktansvärda” skäl och ett visst tvång bakom, såsom arbete eller studier på annan ort, utlandstjänst, militärtjänst eller vård av nära anhörig. I annat fall kan styrelsen neka uthyrning.
Andrahandsuthyrningen ska vara tidsbestämd.
Uthyrningen måste gälla hela lägenheten och den måste vara avsedd för permanentboende också för andrahandshyraren.
Lägenhetsinnehavaren (ägaren) är ansvarig gentemot föreningen och skall orientera andrahandshyraren om det som står i denna pärm.
En ansökan om uthyrning måste göras till styrelsen i god tid med uppgift om bl.a. skäl, hyrestid, föreslagen hyresgäst och ägarens egna adress under uthyrningstiden. En särskild ansökningsblankett som ska användas finns hos styrelsen.
Uthyraren bör skriva ett särskilt hyresavtal med den tilltänkta hyresgästen.

5.1 Vem ansvarar för vad – medlem/förening/vicevärd

Grundprincipen om vem som ansvarar för vad är enkel: det som finns inne i lägenheten är ens eget, det som är utanför är föreningens. Men det som är ”mittemellan” då? Punkterna nedan ger några exempel på vem som ansvarar för underhåll och om något skadas eller behöver repareras. En utförlig beskrivning av de olika ansvaren finns däremot i stadgarna, paragraf 36, (Flik 17), så titta där när du funderar över något.

Medlemmen ansvarar för:

Underhåll av ytterdörr (se separat infoblad här bakom Flik 5)
Lås och nycklar (vid behov av extranycklar kontakta vicevärd)
Underhåll av inner- och ytterfönster
Värmefläkt (vård och underhåll)
Staket, gräs, uteplats och ev. överbyggnad
Yttertrappa inkl. överbyggnad och plattor (föreningen står för rätt vit färg och trä när det behöver bytas ut till förstukvist, stolpar och staket, trappan bör träoljas någon gång om året)
Markiser och eventuella utbyggnader

Föreningen ansvarar för:

Yttertak
Trossbotten
Målning av fönstrens yttersidor
Värmefläkt (reparationer)
Utlöpare av stamledningarna (d.v.s. en ledning som betjänar mer än en lägenhet), fram till ballofixen

Vicevärdarna ansvarar för:

Att ordna med reparationer och underhåll för föreningens gemensamma angelägenheter.

Vicevärdarna är alltså inte anställda fastighetsskötare som ”fixar allt” åt den enskilde medlemmen eller olika problem i lägenheten. De kan däremot ofta ge tips på bra hantverkare för olika jobb man själv som medlem vill anlita någon för att utföra. Vicevärdarna vill helst kontaktas direkt per telefon på dagtid, senast kl 18. Telefonnummer finns på Flik 16.

Viktigt att veta: Som bostadsrättsinnehavare har man skyldighet att underrätta föreningens styrelse vid skador inomhus även om man själv måste stå för kostnaden.

Vicevärd och ordförande har huvudnyckel till alla lägenheter. Om man sätter in ett eget lås måste ett exemplar av nyckeln ges till styrelsen för förvaring tillsammans med föreningens huvudnycklar. Detta är bra att veta om man någon gång skulle låsa sig ute, så slipper man ringa en låssmed. Vid kodlås måste kod meddelas till ordförande och vicevärdarna.

En representant från styrelsen ska beredas tillträde att komma in i lägenheten med visst varsel, om det är i föreningens intresse.

5.2 Underhåll av ytterdörr – instruktion till medlemmar

För att ytterdörren ska behålla färg och ytskikt behöver den underhållas minst en gång per år, gärna oftare.

Rengör dörren med ljummet vatten och såpa.
Den gråmålade ytan ska sedan behandlas med ett flytande bilvax (utan silikon eller slipmedel). Börja vaxa från ett hörn och arbeta dig sedan ut över ytan för att få det snyggt och jämnt.
Det är inte tillåtet att använda stålull, lösningsmedel eller annat som repar eller löser upp dörrens färgyta.
Kontrollera eventuella lackskador och sprickor. Laga omgående så att fukt inte tränger in.
Kontrollera och smörj låshus, slutbleck, gångjärn och cylinder (se nedan).
Läs vidare nedan ur ett utdrag från NorDans ”Ägarhandbok ytterdörrar”. Hela ägarhandboken kan du hitta på vår hemsida http://brfsorby.se/ .

Underhåll täckmålad produkt

Målade ytor ska rengöras med ljummet vatten och såpa minst två gånger per år beroende på hur utsatt ytan är för sol, regn och vind. Utöver detta ska man behandla en målad produkt minst en gång per år med ett flytande bilvax. Om dörren är mycket utsatt för väder och vind används också en lackcleaner i samband med rengöringen. Vid eventuella mögelangrepp använd ett rengöringsmedel som tar bort mögelsporer, inte ett medel som kan repa eller lösa upp ytan. Använd därför inte lösningsmedel, stålull etc. Kontroll av eventuella lackskador och sprickor ska göras kontinuerligt. Har lackskador eller sprickor uppstått ska dessa lagas omgående så att inte fukt tränger in i konstruktionen. Var noga med att kontrollera glaslister och dekorlister på produkten. Bättringsfärg kan köpas hos närmaste färghandel. Nordsjö Fönsterfärg V med glans 35 rekommenderas som bättringsfärg.

OBS! Täckmålade produkter i annan färg än vit ska underhållas mer noggrant p.g.a. solblekning.

OBS! Tätningslister av silikon mellan karm och dörr får inte målas eller oljas eftersom det försämrar tätningsfunktionen och materialens elasticitet.

OBS! Glöm inte att behandla även över- och underkant på dörrbladet.

Glasad produkt

Regelbunden kontroll av fogens täthet mellan glas och glaslist ska göras. Om otäthet i fogen uppstår på utsidan underhålls toppförseglingen/fogen med silikon/fogmassa. Vid onormalt stora rörelser kan fickor och otätheter uppkomma i den utvändiga fogen i botten. Detta åtgärdas genom att lägga på ny toppförsegling (silikon eller fogmassa).

OBS! Ska dörrarna täckas med plast vid putsning av fasad får inte en tejp typ fasadtejp användas. Använd i stället en maskeringstejp med låg vidhäftning, denna ska avlägsnas direkt efter att arbetet är slutfört.

OBS! Beroende på hur utsatt dörren sitter monterad påverkas ytorna olika. Därför kan dörrar i samma fastighet behöva underhållas med olika intervall.

OBS! Alla beslag som ingår i produkten är ytbehandlade och bör inte övermålas eftersom detta försämrar funktionen. Däremot ska de underhållas enligt föreskrift.

Underhåll beslag

Beslagen på dörren måste, liksom annan teknisk utrustning, skötas om för att fungera väl. Du bör därför se till dem då och då. Här följer några punkter med hur du förlänger livslängden på din dörr och dina beslag.

Låshus: Smörjning med fett rekommenderas två gånger per år. Båda sidorna av fallarna är lika viktiga. Använd fett med bra vidhäftning, typ låsfett.

Slutbleck: För en mjuk och säker funktion bör glidytan mellan fall och slutbleck smörjas minst två gånger per år. Använd låsfett, torka bort eventuellt överflöd.

Gångjärn: Underhållsbehovet varierar med användningsfrekvens, belastning och miljö. Kontrollera funktionen och smörj minst en gång per år. När gångjärnen används får de en svart dammbeläggning. Beläggningen förhindras bäst med regelbundet underhåll och smörjning. Använd fett med bra vidhäftning, typ låsfett.

Cylinder och handtag: Använd anpassad låsrengöring som löser föroreningar, förhindrar och löser isbildningar i cylindern. Avsluta med att smörja cylindern med låsspray för problemfri funktion och ökad livslängd. Vid den årliga funktionsgenomgången kontrolleras även åtdragningen av skruvar och låshus, behör, dörrtrycken och slutbleck.

6. Blockchefernas ansvar

Det samordnande ansvaret i längan kallas ”blockchef”. Man är blockchef från årsmöte till årsmöte och ansvaret byts alltså årsvis, enligt rullande schema. De sex blockcheferna (en per länga) är sammankallande för de gemensamma arbetsuppgifter som åligger varje länga att utföra. Blockchefen kan samla alla medlemmar i längan tillsammans vid ett och samma tillfälle eller meddela vad som ska göras så att det kan göras individuellt när varje medlem har möjlighet beroende på vad som passar uppgiften.

Ansvara för vårstädning i längan, tidigast 2 veckor och senast en helg före 30 april. Blockchefen bestämmer ett datum och samlar medlemmarna i sin länga för de arbeten som ska utföras (se Flik 8).

Är tillsammans med övriga blockchefer vartannat år ansvariga eldvakter vid kasen på ängen den sista april. Brf Sörby jämna år och villaföreningen ojämna år.

Ansvara för att längans tilldelade gräsytor blir klippta under sommarhalvåret (v.20–37) t.ex. genom att göra ett schema med vilken vecka respektive lägenhet ska klippa gräset inom längans område.

Se till att ogräs vid längans cykelbodar rensas under sommaren. Alla i längan ska hjälpas åt, blockchefen initierar om det inte flyter på av sig självt.

Samordna vid behov lättare renoveringar och underhåll, t.ex. enklare målning eller skottning av garage/förrådstak. Detta görs i samråd med styrelse/vicevärdar.

Samla längan och samordna höststädningen som görs i samband med den gemensamma korvgrillningen på Myggan, datum bestäms av styrelsen.

Samla längan och samordna storstädning av tvättstuga när det är längans tur. Lista med månad/år för respektive länga finns i tvättstugorna.

Utgör ni blockchefer valberedning till kommande årsmöte. Sammankallande blockchef kontaktar styrelsen för information.Det framgår av informationsbladet man får vid uppstartsmötet för årets blockchefer som sker innan årsmötet vem som är sammankallande.

Samla längan och samordna sommarstädningen som görs gemensamt vid ett tillfälle under v.24, datum bestäms av styrelsen.

Samordnar längans underhåll av ytterdörrarna enligt instruktion på Flik 5.

7. Längornas ansvarsområden för vår- och höststädning utomhus samt gräsklippning

Vårstädningen genomför varje länga separat innan sista april (för att kunna lägga rensade grenar m.m. på majkasen). Blockchefen bestämmer ett passande datum och samlar ihop alla grannar i längan för att rensa längans område.

Sommarstädningen i juni sker gemensamt på ett datum som styrelsen bestämmer varje år. Vid denna städning hjälps vi alla åt med alla ytor som behöver städas.

Gräsklipparlista för sommaren ordnas av blockchefen. Förslagsvis genom att göra och lämna ut ett schema med vilken vecka respektive lägenhet ska klippa gräset inom längans område. Lämpligt intervall kan vara varannan vecka ungefär mellan v.20 och v.37. Gräsklippare och batteridriven trimmer finns i förrådet vid länga 8, där finns även bensin att fylla på vid behov.

Höststädningen sker gemensamt på ett datum som styrelsen bestämmer varje år. Då grillar vi också korv tillsammans. Vid denna städning hjälps vi alla åt med alla ytor som behöver städas.

Länga 1: Ytan bredvid 1A, ovanför parkeringen till vänster vid infarten till Myggan och i slänten mot Skogsfruvägen, nedanför staketet så långt det fungerar innan det blir för brant.

Länga 3: Ytan bakom tvättstuga 1 och cykelförrådet, mellan länga 1 och 3.

Länga 4: Halva lekparken, delen närmast länga 4.

Länga 5: Ytan vid gaveln bredvid 5G och ängen bakom länga 5.

Länga 8: Halva lekparken (delen närmast länga 8), slänten nedanför och området runt soprummet.

Länga 9: Ytan bredvid 9I, till höger vid infarten till Myggan och i slänten ner mot fotbollsplanen (ej själva fotbollsplanen).

Längornas ansvarsområden för gemensamt underhåll av byggnader

Varje länga har ansvar för ett bestämt område. Vicevärdarna kontaktar blockchef med info vad som behöver göras under året. Blockchefen för året fördelar arbetet mellan sin längas medlemmar. Alla kan bidra med något i arbetet och då blir det roligare för de som jobbar!

Garageinnehavare ansvarar för underhållet av sina egna dörrar och ogräsrensning i gruset framför. De som har parkeringsplatser ser till att gräset inte får fäste i gruset.

Länga 1: målning av förråds-/garagebyggnader som ligger i linje med själva längan (fram till hörnet/böjen mellan länga 1 och 3)

Länga 3: målning av förråds-/garagebyggnader som ligger i linje med själva längan (från hörnet/böjen mellan länga 1 och 3 till hörnet/böjen mellan länga 3 och 5) samt nedgången till tvättstuga 1

Länga 4: målning av vägsidan av förråds-/garageväggar mellan länga 4 och 8 samt nedgången till tvättstuga 2

Länga 5: målning av förråds-/garagebyggnader som ligger i linje med själva längan (från hörnet/böjen mellan länga 3 och 5)

Länga 8: målning av parksidan av förråds-/garageväggar mellan länga 4 och 8 samt förrådet vid 8 I.

Länga 9: ansvarar för sina två förråd samt soprummets yttre.

8. Karta över området med lägenhetsnummer

9. Värmesystemet – information och instruktion för underhåll

Värmesystemet på Myggdansvägen är ett luftvärmesystem (Termovent) som kombinerar värme med ventilation. Fläkten suger dels ytterluft genom springor i takfoten, dels returluft inifrån bostaden genom ett galler. Sedan trycker fläkten ut den uppvärmda luften genom kanaler i golven fram till springor i golvsocklarna, och luften går sedan på nytt till returfläkten.

I varje lägenhet finns två spjäll (som ser ut som stora skruvskåror) som går att ändra på med en skruvmejsel. Med hjälp av spjällen kan du styra luftflödet uppe och nere.

I länga 1 finns spjället på övervåningen i garderoben. I länga 3 finns spjällen på trumman i köket. I längorna 4, 5, 8 och 9 finns spjällen på trumman i rummet på nedre våningen. Spjället för övervåningen, det övre av det två, är i öppet läge när spåret är i horisontellt läge. Spjället för nedre våningen är öppet när spåret är vertikalt.

Årligt underhåll av fläkt

För att systemet ska fungera måste fläkten smörjas och rengöras från damm varje år.

Gör så här:

Stäng av fläkten och lyft av kåpan. I fläktens mitt sitter två små skruvar som du kan skruva bort. Gör det och häll några droppar olja i hålen. Olja finns i förrådet vid tvättstuga 1.
Dammsug hela fläktutrymmet. Om det inte samlats så mycket damm räcker det att dammsuga med munstycke en gång om året. Om inte fläkten dammsugs årligen kommer värmeeffekten påtagligt att minska.
Rengör de flänsar som sticker ut på fläkten med en tandborste. Det tar lite tid men ger resultat!
Ta ut det tillhörande filtret, ett brynjeliknande nät i ram, och rengör noga med fett- och borttagningsmedel samt skölj av. Låt det torka innan du sätter tillbaka det.
Byt till rena dammfilter i takinsuget. Gör detta minst två gånger om året. Medlemmarna får två filter per år i brevlådan.

Att tänka på:

Vinden får inte byggas in och isoleras eftersom frisk luft tas in via öppningar längs takfoten.

Det kan ta ett par dagar för fläkten att anpassa sig vid väderomslag. Det innebär att det kan ta lite tid innan värmen går upp i lägenheten.

Under sommaren ska fläkten ställas in på ”sommar” (reglage fram) Undvik att blockera luftspringorna i lägenheten med möbler. Var också noga vid golvläggning att hålla luftspringorna fria annars hindras den uppvärmda luften från att komma ut i lägenheten.

När det är kallt ute, vädra inte länge samtidigt som fläkten är i gång. Då sugs för mycket kall luft in som tar tid att värma upp.

Om den uppvärmda luften har svårt att nå lägenheten genom luftspringorna kan du prova att lyfta ur det filter (det brynjeliknande nätet i ram) som finns under kåpan i fläkten på vinden. Det blir märkbart ökat tryck när luften får fri väg ut. När filtret är borta kan dock fläkten samtidigt samla mer damm. Därför är det klokt att endast göra den här åtgärden under årets kallaste månader. Var sedan noga med att rengöra filtret och fläkten innan du sätter tillbaka det.

10. Tvättstugor/sophantering/städjour – varje medlems ansvar

Tvättstugorna

Tvättstugan bokas i förväg för högst ett femtimmarspass per gång innan man bokar ny tid. Bokning med namn på de uppsatta listorna är obligatorisk. Markera på listan när du är klar så kan någon få möjlighet att sista-minuten tvätta utan förbokning.

Lämna tvättstugan som du själv vill finna den – ren och snygg!

Vid tvätt av t.ex. bygel-BH måste tvättpåse användas för att maskinerna inte ska gå sönder. Tvätta och torka mycket på en gång, inte enstaka plagg, förutom att vara miljösmart så ger det den bästa tvätteffekten i maskinerna. Dosera tvättmedel efter medelhårt vatten 9-10.

Anmäl fel i tvättstugan till vicevärdarna direkt när det upptäcks. Telefonnummer finns på Flik 19.

Sophanteringen

Några enkla regler gör sophanteringen lättare för alla – följ dem! Någon annan i föreningen måste annars göra rent efter dig. Det kan också vara bra att veta att vi betalar för våra sopor utifrån volym, inte vikt, vilket gör att vi sparar pengar genom att vika ihop och platta till t.ex. kartonger och plast så noggrant vi kan. Detta kan vi alla hjälpas åt med.

Lägg den väl förslutna påsen med öppningen uppåt så att inget kan rinna ut.

Tryck ihop kartong och plast så mycket det går.

Tidningar och batterier kan lämnas i återvinningskärlen vid/på Coop Krysset.

Trä (dock inte målat eller tryckimpregnerat) och större trädgårdsavfall är lämpligt att lägga på majkasen på ängen tidigast 2 veckor före sista april. Det är inte tillåtet att börja bygga kasen tidigare än så eftersom man då löper risk att igelkottar bygger bo där och sedan förolyckas när det är dags för brasan. Men 2 veckor innan är det bara att fylla på med så mycket trädgårdsavfall som det går, ju större kasen blir desto vackrare brasa får vi njuta av.

Städjour för våra gemensamma ytor/tvättstugorna

Varje medlem har 1-2 städveckor i utrymmena vid våra tvättstugor under året. Nya städjourlistor för nästkommande år lämnas ut till medlemmarna i december. Sätt in listan på denna flik och skriv upp när du ska städa så att du inte glömmer bort det när det är dags. Blir du ändå osäker så kan du alltid titta på listan när du är nere i tvättstugan eftersom den också sitter uppe på anslagstavlan i korridoren. Markera på listan i tvättstugan när du genomfört din städjour. På listan står det vad du ska göra. Det finns också en lista för storstädning av våra gemensamma lokaler, den sitter uppe i tvättstugorna. Det är blockchefens ansvar att samordna längans storstädning enligt listan.

11. Parkering, garage och laddplatser

Parkering ska ske på den egna parkeringen och i så liten utsträckning som möjligt på gatan. Anledningen till detta är bl.a. att lekande barn syns dåligt bakom bilarna (vilket i värsta fall kan leda till olyckor) och att möjliggöra för snöröjningen att göra ett bra jobb på vintern. Utryckningsfordon måste också lätt kunna ta sig fram samt även vi på gatan, det blir väldigt trångt att köra förbi om det står bilar på båda sidor.

Gästparkering finns mittemot förrådet mellan länga 4 och 8 samt direkt till vänster vid infarten till Myggan. Om någon ändå skulle behöva stå på gatan gäller datumparkering, d.v.s. att parkera före kl 24.00 på jämn sida på jämna datum och udda sida på udda datum.

För garage, som det tyvärr inte finns så gott om, finns en kölista hos styrelsen. Det är oftast lång kötid för de 15 garage som byggdes inom området. Om du vill ställa dig i kö för garage så tänk på att endast kryssa i de garage du verkligen är intresserad av. Om du tackar nej till garage hamnar du sist i kön om du skulle önska ett annat garage.

Två laddplatser för el- och hybridbilar finns vid länga 9. Du ansöker om ett personligt laddkort hos Gävle energi för att kunna ladda vid dessa. Det är viktigt att du flyttar din bil så snart den är fullt laddad så att alla som vill ladda får möjlighet att göra det.

Trafiksäkerhet i området

Parkera på din parkeringsplats och inte på gatan.

För att hjälpa alla som kör på Myggan att hålla en låg hastighet sätter föreningen upp farthinder inom området varje år.

Snöröjning och sand

Alla medlemmar ansvarar för att snöröja och halkbekämpa på sin tomt och trottoar.

Sandlådor finns på området och vicevärdarna ser till att de är påfyllda under vintersäsongen.

Vid större mängder snö beställer vicevärdarna extra snöröjning när det är möjligt.

För att snöröjningen ska fungera är det viktigt att vi alla respekterar regeln om att inte ställa bilen på gatan.

12. Försäkringar/Kallvind/Brandsäkerhet/Avstängning av vatten

Försäkringar

Föreningen har ett avtal med Trygg-Hansa. I den ingår det särskilda bostadsrättstillägget i din hemförsäkring. Du kan givetvis ha ett sådant tillägg i din egen hemförsäkring utifall det ger bättre ersättning vid ev. skada, men det är i normalfallet inte nödvändigt.

Kallvind

Vindsutrymmena i föreningen ska vara kallvindar och får inte isoleras eller värmas upp, detta för att värmesystemet ska fungera så bra som möjligt och för att undvika fuktskador. Det är mycket viktigt att upplysa eventuella köpare om detta!

Brandsäkerhet

Testa din brandvarnare med jämna mellanrum. Om lägenheten saknar brandvarnare står föreningen för kostnaden vid inköp. Hör av dig till vicevärd eller ordförande i så fall.

Avstängning av vatten

Om vattnet akut behöver stängas av i någon länga så kontakta vicevärd eller ordförande.

Varmvattnet till värmefläkten har en egen avstängningskran på vinden vid fläkten.

I badrummet och köket finns synliga kranar (ballofixer) på vattenledningarna.

13. Kabel-tv och bredband/Föreningens samlingslokal/Föreningens snickarverkstad, mangelrum och förråd/Gemensam utrustning/Förråd och cykelbodar inkl. karta

Kabel-tv och bredband

Föreningen har avtal med Tele2 för kabel-tv. De vanligaste kanalerna kan ses om man har någorlunda modern tv/utrustning. Föreningen tar för närvarande inte ut någon extra avgift för detta.

Föreningen har även fiber från GavleNet indraget (bredband). För detta betalar alla hushåll en obligatorisk avgift på 169 kr/månad. Då ingår bredband 250/250.

Föreningens samlingslokal

Föreningslokalen i källaren mellan länga 1 och 3 (vid tvättstuga 1) är öppen för medlemmar att boka. Bokningen sker genom att skiva namn i kalendern som hänger på anslagstavlan. Det är tyvärr inte möjligt att övernatta i lokalen på grund av brandskyddsregler. Efter användning av samlingslokalen ska den städas - lämna den så som du själv vill finna den!

Föreningens snickarverkstad, mangelrum och förråd

Föreningens snickarverkstad ligger i rummet längst in vid tvättstuga 2, där kan du som medlem utnyttja utrymmet för att snickra eller måla större föremål du kanske inte har så bra plats för i lägenheten. I rummet strax före snickarverkstaden i tvättstuga 2 finns det en mangel att använda för alla medlemmar. Förråd med bl.a. olja till fläkten, träolja och målarfärg till förstukvistarna och städmaterial till städning av tvättstugorna finns i ett rum i korridoren i tvättstuga 1.

Gemensam utrustning

Trädgårdsredskap, handgräsklippare, krattor, snöskyfflar m.m., finns i förrådsbodarna. Några redskap finns bara i vissa bodar, t.ex. motorgräsklippare i förrådet vid 8 I. Grus till parkeringarna beställs regelbundet och det finns ofta över.

Gör rent redskapen efter användandet, och var noga med att följa instruktionerna på motorredskapen för deras skötsel.

Klipp om möjligt gräset på den egna plätten med handgräsklipparen, för miljöns skull. Om någon utrustning går sönder kontakta vicevärd omgående.

Förråd och cykelbodar

Tyvärr är förrådsutrymmena i området begränsade, och de flesta använder den rymliga vinden för att förvara sina saker. En lista med vilka förråd som används till vad finns på nästa sida.

Plats för cyklar, mopeder och barnvagnar finns i cykelbodarna. Använd den cykelbod som är närmast din lägenhet.

Privata saker som ställs i cykelbodarna måste vara märkta med namn/lägenhetsnr. Om det blir platsbrist i cykelbodarna ska övriga privata saker (förutom cyklar) tas bort.

På denna flik finns en karta med förråden F1-F11, cykelbodarna C1-C9, förrådet med motorgräsklippare är märkt Grf på kartan .

Förrådslista:

De allmänna förråden ska i första hand användas för säsongssaker, t.ex. trädgårdsstolar. Alla saker måste vara märkta. Tänk på att ställa tillbaka den gemensamma utrustning som du lånat där du tog den.

FI: Allmänt förråd för länga 1

F2: Föreningsförråd, används för förvaring av gemensamma saker

F3: Allmänt förråd för länga 1

F4: Elcentral och allmänt förråd för länga 3 och 5

F5: Privat förråd, ska återgå till föreningen vid uthyrningens upphörande

F6: Föreningsförråd, används för förvaring av styrelsens dokumentation

F7: Allmänt förråd för länga 4

F8: Föreningsförråd för bl.a. snöslädar

F9: Föreningsförråd, vicevärdsbod med gemensamma saker

F10: Allmänt förråd för länga 8

F11: Allmänt förråd för länga 9

14. Den egna lägenhetens utrustning

På denna flik är det meningen att man ska skriva upp när rust och reparationer senast gjordes i lägenheten, något som lätt glöms bort när det kommer till en överlåtelse av bostaden.

Husen byggdes 1957-1958

Alla fönster i området byttes 1988

Alla badrum i området rustades och kaklades 1998-1999 och alla stammar kontrollerades, plastinfodrades och filmades. Nya vattenledningar drogs på samma gång.

Samtliga lägenheter utrustades med jordfelsbrytare 1998-1999

Alla längor fick nya yttertak 2001

Alla fläktar kontrollerades av vicevärdarna 2018

Alla lägenheter fick nya ytterdörrar 2014

Fönstren utrustades med 3-glas 2020

Bredband via fiber (GavleNet) installerades 2020

Lägenhetens spis var ny år __________________

kylskåpet år ________________

frysen år ________________

diskmaskinen år _______________

tvättmaskinen år _______________

Plats för flera anteckningar: _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

15. Besiktning/I samband med försäljning/Ansökan om inträde i eller utträde ur föreningen inkl. blankett

Besiktning

Styrelsen är skyldig att genomföra en besiktning av en såld lägenhet, innan medlemskap beviljas för en ny medlem. Det är viktigt att den nya ägaren informeras av säljaren om lägenhetens ursprungliga skick och eventuella ombyggnationer eftersom detta har betydelse i olika försäkringsfrågor.

I samband med eventuell försäljning

Om du går i försäljningstankar måste mäklaren och spekulanterna alltid underrättas om denna lägenhetspärm. Att köparen har satt sig in i den måste denne ange på ansökan för medlemskap i föreningen. Det är önskvärt att styrelsen kontaktas före en försäljning eller kontakt med mäklare.

Ansökan om inträde i/utträde ur föreningen

Blankett för ansökan om utträde och inträde i föreningen måste användas vid såväl privat försäljning som via mäklare. Ansökan finns på denna flik och är den enda typ av ansökan som styrelsen godkänner.

16. Ombyggnationer och reparationer i den egna lägenheten - vad gäller?

INTE tillåtet:

Förändringar på utsidan av lägenheten, t.ex. ändring av fasad, fönster och ytterdörr
Borrning i ytterfasad (förutom för markis på övervåningen)
Göra vindsutrymmet till boyta
Ingrepp i bärande konstruktion som vägg och/eller balkar
Förändringar av värme och ventilation t.ex. byte av golvlister eftersom det påverkar värme och ventilation

Kräver tillstånd från styrelsen (och ibland även Gävle kommun):

Tillbyggnad av nya altaner och uterum
Ändra planlösning genom att sätta upp eller slå ut en vägg
Flytta på kök och/eller badrum (anlita alltid behöriga elektriker eller rörmokare för omdragning av el- eller avloppsledningar)
Förändringar av befintliga altaner och uterum

Tillåtet:

Byte av lös badrumsinredning som t.ex. toalettstol och badrumsporslin. Det är tillåtet att borra i kakel men det ska utföras på ett fackmannamässigt sätt så att fuktskador undviks
Ingrepp i elledning inom den egna lägenheten. Notera att lagen kräver att detta utförs av behörig elektriker
Omdisponera kök och byta ut köksinredning
Byta golvmaterial
Sätta upp innertak
Förändring av ytskikt i den egna lägenheten, t.ex. målning och/eller tapetsering

Tips till boende:

Anlita en certifierad konsult/byggnadskonstruktör för att kontrollera om exempelvis den vägg du vill ta bort är bärande
Anlita alltid behöriga elektriker eller rörmokare för omdragning av el- eller avloppsledningar
Vid besiktning inför försäljning av lägenheten kan lägenhetsinnehavaren bli skyldig att åtgärda eventuella felaktiga ombyggnationer eller reparationer innan överlåtelse kan ske. Besiktning sker av styrelsen utsedd person, i skrivande stund Peter Hallner
Informera styrelsen om dina byggplaner även om det enligt lag inte krävs tillstånd. Alla tjänar på att veta vad som händer inom föreningen samt att styrelsen, vicevärd och besiktningsman kan vara behjälpliga i olika frågor. Innan ombyggnation/reparation påbörjas ska ett formulär fyllas i med uppgifter om det som planeras
Formuläret ”Ansökan om ombyggnation/reparation av lägenhet” finns att hämta hos besiktningsansvarig, i skrivande stund Peter Hallner

17. Årsmöte – hur funkar det?

Varje år under våren hålls ett årsmöte där viktiga beslut för föreningen fattas. På årsmötet har alla medlemmar chans att påverka arbetet i föreningen så missa inte att delta i det mötet. I stadgarna står det mer om hur årsmötet ska utlysas, vad det ska innehålla och hur det ska gå till men denna information beskriver kortfattat några viktiga punkter. Årsmötet kallas ibland årsstämma, det är samma sak.

Årsredovisning: Styrelsen föredrar årsredovisningen där information om föreningens ekonomi, insatser som gjorts under året och i stora drag vad som planeras framåt ges.

Revisionsberättelse: Revisorn föredrar sin berättelse kring hur föreningens ekonomi skötts under verksamhetsåret.

Val av ledamöter: Valberedningen föredrar sitt förslag till styrelse. Förslaget kommer valberedningen fram till genom att inför årsmötet tillfråga medlemmar om de är intresserade av att ingå i styrelsen. Om du är intresserad av styrelsearbete så meddela gärna valberedningen (som utgörs av blockcheferna).

Frågor att besluta om: Frågor som kräver stämmobeslut och inkomna motioner föredras och diskuteras för att sedan beslutas om.

Rösträtt: Endast medlemmar har rösträtt på stämman och stadgarna anger att principen en lägenhet – en röst gäller.

Ombud för röstning på årsstämma: Om du inte har möjlighet att delta på årsstämman har du rätt att skicka ett ombud som röstar i ditt ställe med en fullmakt. Fullmakten ska omfatta namn på den som gett fullmakten, namn på den som fått fullmakten, datum, ort samt underskrift. I regel är en fullmakt giltig i ett år. I stadgarna står det vem som kan agera ombud.

Motion: Om du som medlem önskar ändra något i föreningen kan du skriva en motion. En motion ska innehålla; rubrik, en text som beskriver ändringen och varför, en tydlig slutsats om vad du vill ska ske samt en underskrift. Endast medlemmar i föreningen får skriva motioner. Styrelsen kan lämna ett utlåtande och förorda att motionen antas eller avslås, men det är årsstämman som fattar beslut i frågan.

Votering: På själva årsmötet avgörs de flesta frågor med enkel omröstning där medlemmarna svarar ”ja” på stämmoordförandens fråga. Om ingen är emot klubbas beslutet direkt. Omröstning kan också ske med handuppräckning eller, i mer känsliga fall då till exempel två namn står mot varandra, med sluten votering då medlemmarna anonymt skriver sitt val på en röstsedel.

18. Föreningens stadgar

19. Aktuell styrelse

Ordförande Peter Hallner 5A

Kassör Anders Vedholm 3A

Sekreterare Maria Skogsberg 1A

Styrelseledamöter

Håkan Jansson 8E

Rolf Johnson 9G

Niclas Gabrielli 5D

Styrelsesuppleanter

Therese Bergström 5E

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vicevärdar

Håkan Jansson 8E 070-131 21 01
Rolf Johnson 9G 070-378 08 28

Revisorer

Björn Hanérus 3E

Linda Bransell 3F

Revisorssuppleant

Johanna Ridal 4F

Stadgar pdf

BRF Sörby

Välkommen till Myggdansvägen i Gävle!

Lägenhetspärm